Vi har tidigare skrivit om Skatteverkets regelverk för skatt och influencers i ett separat inlägg, och tänker nu fortsätta på ämnet med anledning av att Carl Kling på Interlaced Influencers skrivit i Resumé om vilka problem många influencers står inför när det kommer till skattefrågor, men också vad branschen i stort med stor sannolikhet behöver göra framgent för att komma till bukt med det svåra för många influencers.
Uppdatering: Jonna Enholm Timén som är verksamhetsutvecklare på Skatteverket har svarat på Carl Klings artikel. Läs gärna hennes artikel här.
Vi tycker att kontentan av ordbytet mellan Jonna och Carl är att en del är gjort, men mycket kvarstår, innan regelverket följs av alla parter. Att vissa personer frivilligt och medvetet väljer att inte göra rätt tror vi kan vara svårt att komma åt. Fokus bör istället ligga på dom som vill göra rätt, men inte vet hur.
3 snabba skatteregler för influencers och företag:
-
Idag ser regelverket ut som så att om du som influencer tar emot produkter i utbyte mot marknadsföring i dina sociala medier så anses produkterna motsvara betalning, varpå du ska deklarera för marknadsvärdet av produkterna.
-
Om du som företag/annonsör skickar produkter till en influencer utan F-skattsedel (det vill säga löntagare) som överstiger 1.000 kronor i marknadsvärde så ska även du som företag/annonsör lyfta upp detta i din deklaration och betala sociala avgifter för produkterna som skickats.
-
Om du som influencer får produkter skickade till dig som du inte bett om eller kan motivera att du inte har användning för så kan du lyfta dessa i din deklaration och yrka på att du inte ska skatta för dessa produkter. Skatteverket kommer då göra sin bedöming.